Arkiverat under - Mitt år som utbytesstudent
onsdag Maj 26, 2010
Idag var en ganska normal skoldag, lite drama som vanligt forstass ( ja vad vore high school utan drama??) Killen jag skulle ha gatt till prom med fortsatter att prata med mig och smsa mig… Mycket intressant.
Gick till make up P.E idag, hade sallskap av Mark sa var iallafall inte helt ensaam dar inne i gymet. Sen hamtade min vardbror upp mig och sen nar vi gick hem sa tog jag hundarna for en lang promenad!!! Ni anar inte hur mycket jag har saknat att promenera! Helt underbart att plugga ipoden i oronen och bara ga. I mina tidigare vardfamiljer har jag inte haft nagon mojlighet att ut och ga, sa lilla jag ar ute och gar varje dag.
Vi har finals pa torsdag och fredag, ar lite nervos maste jag saga, hehe. Jaja och alla dumma larare ger oss massor med laxor vi maste gora infor finals… which sucks.
Vet ni vad? Vi ses om 29 dagar
Arkiverat under - Mitt år som utbytesstudent
måndag Maj 24, 2010
Ar sjuk. Dock gick jag till forsta och andra perioden idag: Tyska och Ekonomi.
I ekonomi klassen kom killen upp till mig som egentligen skulle vara min prom date, but he got in trouble (kan inte komma ihag en korrekt svensk menning for det). Han var ganska ledsen over hela grejen och sa forlat typ tusen ganger igen.. sen sa han: I was the pictures on facebook and u looked hella pretty. Ganska gulligt och sen satt vi och pratade hela lektionen. Efter det nar jag kom hem sa sag jag hans status pa facebook: ”what i did was dumb and i regret it becuz i couldnt go to prom, and now i’ll never have that memory”. Sen skrev nagon till honom att han kommer ha mer chanser men de svarade han: ”I dont think you understand how i feel… i had it all. I had a beautiful girl to go with (mej
), i had an awesome group to be a part of… and becuz i decided to do something so stupid, it ruined my senior year….”
Jaja bra att han mar daligt for det iallafall.
Vaknade iallfall nyss upp efter att ha sovit i 3 timmar, hatar att vara sjuk.
4 veckor kvar tills vi ses igen, alskar er
Arkiverat under - Förberedelser
måndag Maj 24, 2010
Arkiverat under - Mitt år som utbytesstudent
måndag Maj 24, 2010
Sa da var prom over, mycket stressfull dag maste jag saga. Borjade dagen med att ga och fixa akrylnaglar, sedan ivag till the mall for att fixa min make up och sen snabbt hem, satta upp haret (Tack Angel och Jenny) och sen pa med klanning och skor. Sen akte vi ivag till Japanese Garden for att ta bilder med min grupp, sen hamtade limousinen upp oss. Vi hade do skoj i limmon, vi dansade och sjong. Vi at teninyaki for dinner sen akte vi runt i limmon igen och kom till dansen vid 10.30, stannade till kl 12 sen hem till Isa dar jag sov ungefar 0 timmar, sa ar dodligt trott nu och kanner mig annu sjukare, YAAY…
Hade en underbar kvall och det var valdigt amerikanskt!
Mamma ringde mig ocksa i morse och jag borjade prata om svensk mat och jag vill ju sa klart bestamma vad jag ska ata for nagot den forsta kvallen i Sverige.. haha. Det rakte bara att saga ordet svensk mat och jag borjade grata… Trodde aldrig jag skulle sakna kokt potatis, pappas brunsas, gele och oxfile/flaskfile… Min vardmamma gjorde kokt potatis till mig en gang, da borjade jag grata ocksa haha. Ja svensk mat, svensk choklad, salt lakrits mmmh.. set super mycket framemot det! Ja en av grejerna jag har insett nar jag har varit borta ar hur mycket jag alskar Sverige och hur bra Sverige egentligen ar. Vi borde vara mer stolta over varat land
Dock gillar jag USA ocksa.
Arkiverat under - Mitt år som utbytesstudent
fredag Maj 21, 2010
Snart ar det prom, ser fram emot det! Imorgon efter skolan ska jag ivag och fixa akryl naglar och pedikyr, pa lordag vid 3 ska jag ivag och fixa smink och har upsattning. Sen vid typ 6 tiden sa mots hela promgruppen up i Woodward park to take pictures och sen hem till Leslie for mer pictures och sen hamtar limousinen upp oss och tar oss till restaurangen dar vi ska ata Tepinyaki och sen tar limousinen oss till sjalvaste prom runt 10.
Smarta jag borjar ocksa kanna mig lite sjuk… min hals gor jatte ont och jag ar trott. Kan omojligt vara sjuk just nu. Maste iallafall klara mig fredag till sondag.
Har 5 veckor kvar i detta landet nu… Sa den 23 juni bar det av fran Kalifornien. Det ar en valdigt jobbig tidpunkt just nu och det kanns inte alls skoj att aka hem. Har sa manga manniskor jag alskar har och sa maste jag saga hejda till B.. Men en sak vet jag, detta ar inte min sista gang i Fresno, inte den sista gangen jag traffar dessa manniskor etc. Jag vet att jag kommer tillbaks hit. Om jag ska vara arlig sa planerar jag att borja pa college har i USA. Forst hem till Sverige och ga ut gymnasiet och sen komma tilbaks och borja pa typ nagon av UC skolorna. Alltsa: UCLA, UC Davis, UC Santa Barbara, UC Berkeley eller UC San Diego. Berattade det for mamma och hon var forvanatsvart helt OK med det haha
Nej nu ska jag fortsatta kolla pa TV. Alskar er alla, vi ses snart!
Arkiverat under - Mitt år som utbytesstudent
tisdag Maj 18, 2010
…to be an exchange student. Its the hardest thing I’ve ever done, never ever have I cried this much, but at the same time I’ve never been happier. I’ve gone through so many things these couple of months, I’ve changed a lot. I’m different now, not the same Louise. All of this makes me so scared… especially to go home… and face my home, my family and friends. I’m scared to go back to all the things I did 10 months ago.
Its not that I don’t want to go home, cause I really do. I’m so excited to see you guys at the airport and get to hug you all after these months. And it will be great to spend some time with you all again.
But I’m so terrified to walk out through custom at the airport in Fresno, and say goodbye to my friends, family over here. I love people over here, more than I ever thought were possible. It seems so weird to me that people that once just were names on a sheet of papers now I deeply love. My heart brakes when I think about all of this things and its hard not to do it. Every day I get reminded, feels like I have no time left . There’s no time left… Soon I’ll be laying in my nice and comfy bed back in Sweden, not here, in my american one… Crap my tears just started to fall. I feel like a jerk who’s sitting here an crying but its so many different feelings, that are so hard to describe. I’ve never felt this way. So many thing have happend these months…
I have four mothers, four fathers, four sisters and three brothers. That’s so weird… in my whole life I’ve always wanted a sister and now I have four…
I remember when I arrived here in California and the first couple of weeks were great, but after a few weeks I started to feel real homesick. I send my mom all these emails were I said that I had no clue how I would survive these 10 months without them. The only thing I wanted to do was to take the fastest flight home, but I never did. I remember in school, it was tough. I didn’t let myself cry, I was holding everything inside, it felt like I was going to brake. I remember I called mom on Skype and she saw all the marks I had on my lip from biting myself there when I wanted to cry (I know it seems kinda weird) and she just told me: Cry Louise, just cry… and I did. It was such a nice feeling, just to let all the feelings go away for a while.
Specially I remember one day right before the first bell where going to ring at school, I was talking to mom on the phone the wish her happy birthday. And I asked her if she could see the sun and she could. It felt so great that we were able to look at exactly the same thing exactly at the same time because it made me realize that we weren’t that far away from each other an that no matter what she were always going to be my mother. And everyday after that I have always kept looking up at the sun, the moon or the stars, it were a great connection for me between my life here and my life back in Sweden.
Arkiverat under - Frågor
torsdag Maj 6, 2010
Hej! jag funderar på att åka på en utbytesstudentsresa om ett år ungefär. Så jag har några frågor.
1. hur bestämde du dig för vilken arrangör du skulle åka med?
For mig fanns det bara en organisation, Rotary. Eftersom jag hort sa otroligt mycket daligt om de andra. Rotary ar sa mycket mer an en utbytesorganisation. Om du gar in pa typ wikipedia eller bara googlar pa rotary sa kommer du forsta vad det ar mer. Rotary ar en valkand organisation med mycket bra rykte varlden over, deras kontaktnat ar sa mycket storre an de andra organisationerna.
2. Hur är skolan där? eleverna?
Jag alskar skolan… min skola ar nastan som det ar pa filmerna me en enorm high school spirit. Dock var det svart i borjan att komma in i gangen och hitta kompisar. Men efter nagra veckor sa flot allt pa bra. Anledningen till att det var lite tufft var att min skola ar sa stor (3000 elever) sa ingen riktigt marker att du ar ny. Det lattaste sattet att skaffa vanner ar att aktivera sig!!! Gor nagon sport, joina nagon klubb och ta klasser dar det ar lattare att lara kanna folk (typ som: foto, bild, multimedia, keramik etc.).
3. hur långa är terminerna? (för här är det 2 st. men där är det väll 4 st.) 4.
Vad jag vet sa ar det bara 2 terminer pa min skola
vilka inriktningar kan man välja?
Menar du typ som gymnasieprogramen i Sverige? De har inte alls det har, utan du valjer 6-7 klasser du ar intresserad av att ta, vissa klasser ar obligatoriska. For mig ar de obligatoriska: Economics/american government, english and P.E (idrott).
Arkiverat under - Mitt år som utbytesstudent
onsdag Maj 5, 2010
A year has past an now we stan on the brink of returning to a world were we are surronded by the parox of everything, were nothing are going to be the same.
In seven weeks we will reluctanly give our hugs, and fighting the tears, say goodbye to people who were once just names on a sheet of paper, and return to the people we hugged and fought tears to say goodbye to, before we ever left.
We’ll leave our best friends to return to our best friends. We’ll go back to the places we come from, and go back to the same things we did last summer and every summer before.
We’ll come into town on that sam familiar road, and although it has been months, it will seem like only yesterday. As you walk into your old bedroom, every emotion will pass through you as you reflect on the way our life has changed and the person you’ve become. You suddenly realize that things that were the most important to you a year ago, dont seems to matter anymore, and the things you are holding higher now, no one at home will completely understand.
Who will you call first? What will you do your first weekend at home with your friends? Where are you going to work? Who will be at the party at saturday night? What has everyone been up to these past months? How long will it be until you actually starts missing people barging in without calling or knocking? Then you start to realize how much things have changed, and you realize the hardest part of being an exchange student is to balance the two completley different worlds you now live in, trying desperately to hold on to everything while trying to figure out what you have left behind.
We now know the meaning of true friendship. We know now who we have keptin touch with over the past year and who we hold dearest to our hearts. We’ve left our worlds to deal with the real one. We have had our hearts broken, we’ve fallen in love, we’ve helped our best friend overcome depressing, stress and death. We’ve lit candels, stayed up all night and just talked to a friend in need.
There have been times when we’ve felt so helpless being hours away from home when you knew your family and friends needed you the most, and there have been times when we know we have made a difference.
Less than 7 weeks from now and we’ll leave. Less tha 7 weeks from now and we’ll take down our pictures and pack our clothes. No more going next doors to do nothing for hours. We’ll leave our friends whose random texts an phone calls brought us to laughter and tears this year, and hopefully years to come. We’ll take our memories and dreams and put them away for now, saving them for our return to this world.
Less than7 weeks from today we’ll unpack our bags and have dinner with our families. We’ll walk over to our bestfriend’s house to do nothing for hours. We’ll return to the same friends whose random emails and phone calls have brought us to laughter and tears over the years. We’ll unpack old dreams and memories that have beeen put away for a long time. In 7 weeks we’ll dig deep insinde to find the strength and cinviction to adjust to change and still keep each other close.
And somehow, in someway, we’ll find our place between these worls.
In 7 weeks are u ready?? cause I’m not sure..
I know it might seem weird … but I’m really scared to go home and go back to my normal life.
Arkiverat under - Mitt år som utbytesstudent
onsdag Maj 5, 2010
Sa nu har jag kopt min andra prom klanning haha. Bestamde mig for att jag inte gillade den jag kopte i helgen sa ska lamna tilbaks en. Min nya ar bla, strapless (kommer inte pa ordet pa svenska), tight uptill och lite fluffig nertill. Lagger in bild sen. Nu ska jag ivag och spela tennis tilsammans med min vardmamma, vardsyster och Angel.
Aker till Las Vegas och Grand Canyon pa torsdag, soooooo excited!!!!! yaaay.
Love u guys
Arkiverat under - Mitt år som utbytesstudent
lördag Maj 1, 2010
Sa nu ar ny prom dejt fixad, ser faktiskt mer fram emot prom nu. Sa imorgon/idag blir det ivag och kopa prom klanning, ska aven boka tid for att fixa naglar, fixa haret etc.
Det enda som ar lite galet har i usa ar dansen.. hur de dansar. Det ser sjukt ut.
godnatt/godmorgon pa er